Balansräkning Wien
Minus:
skavsår (se nya stövlar)
rökigt hotellrum sista natten (å andra sidan sov jag inte så mycket)
för mycket god mat
gnälliga elever hemma i Sverige
har inte rättat det jag tänkte
Plus:
nya stövlar (se skavsår)
mycket god mat
nya vänner
nya kollegor
trevliga kvällar med trevliga människor
nya intryck & intressanta diskussioner
söta små elever här i Wien
gamla vänner
en julgranskula som present
lite nyinköpta filmer
Jag landar alltså på plus som det ser ut, och så känns det också. Nu är det tillbaka till verkligheten!
Sista kvällen i Wien
Den här veckan har jag alltså varit på besök i en skola utanför Wien. Jag har trivts hur bra som helst. Alla var jättetrevliga och de ville att jag skulle stanna längre eller komma tillbaka. Barnen var mellan 10-14 år och var alla supersöta och ville veta allt om Sverige och om mig. Jag fick besvara alla möjliga frågor som: Vad äter man i Sverige? Har du något husdjur? Måste man gå i skola på natten i Sverige?
En kväll var jag ute med mina nya kollegor på Heuriger - vinstuga och en annan var jag på musikal - Rebecca. Det var fantastiskt. För lite musikexempel: www.rebeccadasmusical.at
Idag åkte jag tillbaka till Wien och ikväll träffar jag alla andra skandinaviska lärare som har varit i olika skolor runt om i Österrike. I morgon bär det av hemåt igen.
Helg
Ett till livstecken
Idag besökte vi en skola som kallas junior high school, där en tredjedel av undervisningen bedrivs pa engelska och av native speakers. Klasserna var sma - kanske max 20 elever, och i sa kallade integrationsklasser, där elever med olika handikapp integreras i vanliga klasser, fanns ibland 3 vuxna - en klasslärare, en native speaker och en specialpedagog! Det var riktigt imponerande.
Nu ska jag bege mig till en annan gammal arbetsplats - Universität Wien. Där är det svensk filmkväll ikväll.
Ett livstecken...
...fran Wien. Jag har det bara bra. Vi är 7 tysklärare fran Sverige, Danmark och Estland som som är här för att lära oss mer om skolsystemet i Österrike, besöka olika skolor och knyta kontakter...och fika verkar det som!
Dag 1:
besök pa Bundesministerium für Bildung, Wissenschaft und Kultur - eller kort: BMBWK. Där fick vi en översikt över skolväsendet, kaffe och kaka. De bjöd även pa lunch och sedan besökte vi Stadtschulrat für Wien. Där fick vi kalla drycker och kaka. Sedan gick vi pa kondis. Pa kvällen träffade jag en kompis och gick pa bio.
Idag besökte vi tva skolor i Wien utkanter. Pa den ena fick vi kaffe och kaka, pa den andra lunch. Sen gick de flesta och fikade, och fick en guidad tur i gamla stan. Jag kände inte riktigt att jag behövde just guid-delen sa jag gick och fikade men en kompis i stället.
Sedan köpte jag mitt livs coolaste skor! Rödrosa stövlar! Jag vet flera av er som skulle bli avundsjuka!! Nu ska jag ut och äta och ga pa bio! Som ni märker behöver ni inte oroa er för att jag ska svälta ihjäl!
I´m off!
Av denna anledning har veckan som var varit lätt ansträngande. Jag tror jag fick protraumatiska (eftesom stressen var innan!) stressyndrom, men de gick över. Jag måste förstås förbereda för två veckors frånvaro, sammanlagt 15 lektioner. Jag har aldrig planerat så detaljerat så långt i förväg förr! Listor, scheman, uppgifter och planering - allt ligger i prydliga högar på mitt från och med igår extremt välstädade skrivbord. Jag har t.o.m. hunnit rätta undan så jag bara behöver ta med en hög till Österrike. Imponerande - jag vet!
Jag har även varit på RENT, som var sådär och haft Eddi Izzard-kväll, som var jättekul! Nu ska jag ut och träffa en kollega och fika och fixa lite annat. Ikväll blir det tjejkväll! Just ja, jag har även monterat duschslang, installerat en gungstol och kanske snart sålt min gamm-soffa.
Nä nu...!
Det blir inget bokstavsrim idag. Jag hade tänkt köra hela veckan, men dag fick jag bara ihop:
"Tidig tisdagsmorgon. Trött!" Sen orkade jag inte mer.
Idag skrev jag mitt hittills argaste mail överhuvudtaget. Det var riktat till Lovefilm, som jag har haft rejält strul med och som jag ångrar att jag har rekommenderat till folk. Jag ska inte tråka ut er med detaljer, men lite kortfattat kan man säga att jag är en smula missnöjd med deras service. Mailet innehåll minst två kraftuttryck, ganska många utropstecken och ett hot. Det gjorde susen, verkar det som. De svarade redan samma dag. Jag har dock lärt mig att inte tro något som de skriver/lovar innan jag har fått se konkreta resultat.
När jag skulle åka hem idag, kastade jag ett getöga på mobilen och läste med förvåning på displayen: "Ogiltig telefon". Vad innebär det, egentligen? Jag har verkligen inte stulit min egen telefon, och inte anmält den heller. Jag gjorde det enda rätta, stängde av och satte på den igen. Funkar varje gång.
Många M!
Måndag morgon. Minns mysig minivecka med mamma! Många muntra minnen.
Måste masa mig mot mitt mål. Många minivuxna minglar med mina medarbetare. Man möter många matta människor. Matpaus med medarbetare möjliggör meningsfullt meningsutbyte, men maten minns man med missnöje! Motbjudande!
Modersmålsundervisning. Minns: mitt möte med mina minderåriga måste medföra misstagskorrigering med mina markeringar...MEN: manuskripten måste medföras! Mitt minne menar: mellan möblerna med mapparna!
Men, men, men! Meningslöst med mardrömmar! Misstaget mottogs med minimal missbelåtenhet.
Måndagskväll med mat (mmm!), munstycksköp (muggen måste moderniseras) mm.
"Det som göms i snö..." En historia till Halloween
Stegen ekar i det annars folktomma trapphuset. Från de opersonliga dörrarna i mörk ek hörs dämpade lägenhetsljud. Fönstren mot bakgården släpper in hösttrötta, dammiga solstrålar, som inte lyckas lysa upp de nötta stegen som leder neråt mot gatan.
När hon når entréplan släcks ljuset plötsligt. Nu blir andra ljuskällor synliga. Glipan i brevinkastet, springan mellan ytterdörrarna, den röda ljusknappen. Hon sträcker ut sin hand för att tända igen, men någon där uppe hinner före. Någon som är på väg ut.
Hon ser sig snabbt om, blir för ett kort ögonblick stående framför dörren. Eftertänksamt. Bara ett par steg och hon skulle vara ute bland männsiskorna igen. Ett drag av beslutsamhet syns i det bleka ansiktet, och hon vänder sig om och tar istället den bakre trappen.
En låst dörr, inte lika utsirad och påkostad. Nycklarna klirrar i hennes hand och det tar några sekunder innan den rätta nyckeln får kolven att hamna i rätt läge. Därute blåser det kallt och ett snöblandat regn har börjat falla från den granitgrå himlen.
Bakgården är mörk och husen reser sig som hotande skuggor över cyklar och kvarglömda sommarmöbler. Långt däruppe syns enstaka upplysta fönster, som påminner om värme, men som gör mörkret här nere än djupare och kallare.
Längst inne i hörnet, där stuprännor trängs, finner hon det hon sökt. Ännu hel men inte längre vit, utan täckt av sot och skräp från multnande löv ligger den, där den länge har legat tålmodigt väntat på denna dag.
Besök med bilder
Lunch på stan:
Besök
Lillebror åkte hem med tåget. Det var kul att ha honom här.
På kvällen ville vi gå på tysk filmfestival och se De andras liv, en kanonfilm om en STASI-agent i Östberlin, men det var tyvärr slutsålt. Inte en enda biljett kvar. Det blev i stället en lugn hemmakväll. Snart blir det tacos.
Ledig onsdag
Jonas och jag gick hem och stekte quornhamburgare och byggde en garderob, helt utan beskrivning, vare sig på burgarna eller garderoben. Resultatet blev i båda fallen lysande. Nu ska vi ut och spela biljard på Östgötagatan.
Snö på Söder
Inatt snöade det. Min slickepott låg under ett fint täcke av nyfallen snö.
Här har snön redan smält. Kan ni hitta den?