nennemis

Hade en jättelyckad lektion idag. Eleverna skulle först framföra små scener från egna erfarenheter när de hade lärt sig något viktigt i livet. Det var allt från att lära sig tålamod till att inte glömma husnyckeln. Än en gång överraskade de mig med att vara så himla duktiga. Vilka skådespelare! De är verkligen med på allt man hittar på. Sedan skulle jag gå igenom vad som är viktigt när man håller föredrag. Jag höll utan förvarning en riktigt usel miniföreläsning om runor, och gjorde precis allt fel som man bara kan. Jag tuggade tuggummi, sa fel, stod med ryggen mot dem, stod för OH´n som dessutom var alldeles för liten och kluddig mm. Först var de osäkra på vad jag höll på med och jag hörde kommentarer som: vad håller hon på med? vad är det här? men rätt snart fattade de vad jag höll på med. Utom en kille som var så söt och ville komma och hjälpa till när jag fumlade jättelänge med vita duken. Klassen skrattade hjärtligt åt både honom och mig.

Jag har även blivit förkyld igen. Eftersom det har satt sig på bihålorna igen, gick jag förbi på Vårdcentralen på vägen hem. Där ville de först inte ge mig en tid, för man är tvungen att ringa in och beställa tid. Jag frågade om jag verkligen skulle behöva gå hem och ringa in för att få en tid. Receptionisten insåg att det kanske var lite knäppt, vilket var tur, annars hade jag gått i taket. Jag hade nog frågat efter numret och ringt direkt vid disken från mobilen. Nästan lite synd att jag inte fick chansen att göra det - det hade varit roligt.

Öööööööhhhhhhh! Så kändes min hjärna efter dagens insats på jobbet. Rätt tomt i kolan. Idag kom alltså de nya ettorna och jag som mentor har spenderat i princip hela dagen med min nya klass. Det var roligt men intensivt. De verkar söta och rara och det ska bli kul att se vad det blir av det här gänget.

Igår damp en hel massa kurskataloger från olika studieförbund ner i hallen. Jag funderar redan på att cirkla lite i höst. Det finns en hel del spännande kurser, frågan är vad man ska välja:
tavelhängning, knyta rya, cowboy cooking eller ayurveda? Oh, the agony of choice!

Jag och mina ögon hade en jättetrevlig kväll. Först gick vi på en promenadteater i Gamla stan. Mike the Poet (www.mikethepoet.com) och hans vänner gudiade ett stort gäng genom Gamla stans gränder och prång som plötsligt förvandlades till ett medeltida Verona, och vi fick följa Romeo och Julias olyckliga öde på mycket nära håll. Ett mycket trevligt sätt att tillbringa 1,5 timmar en varm sensommarkväll i huvudstaden. En av mina nya kollegor var också med och nu funderar vi på om det skulle gå att boka nåt sådant för våra treor som studerar drama nu i höst. Snacka om att redan vara inne i jobbet. Man borde ju få övertidsersättning för sånt här!

Efter teatern tog jag mig till Wirströms Pub, där Big Walker och hans jazzband spelade hela kvällen. Ett väldigt trevligt och internationellt ställe. Jag fick använda alla mina språk på en kväll (nåja, det räcker iofs med att det finns en engelsman och en tysk där, men ändå). Superbra musik och supertrevliga människor!

Nu tror jag att jag verkligen måste plocka ner den lila tavlan ovanför sängen. Inatt drömde jag att någon försökte busa med mig genom att bygga en öppning bakom tavlan. Mitt i natten skulle de sedan hoppa fram genom den och skrämmas. När jag halvvaken tittade upp på tavlan såg jag faktiskt glipan bakom, men med två snabba och ganska kraftiga kickar stängde jag till den igen. Tur att den inte ramlade ner! Den är ju rätt stor. Undrar om mina auktionsfyndstavlor kommer att funka bättre på den platsen?

Kickoff på jobbet. Jag lyckas göra en storartad entré genom att missa att det är fortfarande sommartrafik på pendeln och på så sätt komma en kvart för sent till avfärden. Hela gänget satt i bussen när jag kom fram. Det var faktiskt jättekul att se alla gamla kollegor. Vi har även ett helt gäng nya kollegor, som det ska bli spännande att lära känna. Det hemliga målet, som alltså inte var så hemligt för mig, var Bodaborg i Oxelösund. Där lekte vi fångar på fort hela dagen. Eftersom det inte var frågan om några smutsiga, rökiga eller dammiga miljöer så kunde jag vara med i alla celler. Det var dock inte lätt att komma igenom rummen och nu har jag ett antal imponerande blåmärken på både armar och ben. Vi hade superkul hur som helst.

Få se, vad har jag gjort mer? Jag har ätit indiskt, nästan gått på argentinsk tango, nynnat på franska och dumpat en engelsman. Rätt internationellt!

Nu är jag lasrad och klar! Visserligen sitter jag med neddragna persienner och mörka solglasögon, men det är helt normalt efter laseroperation. Jag kommer att vara ljuskänslig ett tag och får inte sminka mig på 2 veckor, men det är allt. Operationen gick hur snabbt som helst och det gjorde verkligen inte ont. Det luktade bara lite bränt. I eftermiddag har jag mest sovit och lyssnat på Tyskungen på talbok, en lämplig sysselsättning när ögonen ska vilas. I morgon är det återbesök. Jag ser redan att jag ser jättebra!

I helgen passade jag på att catcha upp lite med gamla och nya vänner. Det blev en hel del fikande, lite biljard, ett par öl i solen och en teater, fast dit gick jag själv. Det var en generalrepetition på "Den jäktade" av Holberg och den tog plats på innergården till Hallwyllska museet. Rätt mysig scen, men rätt trist pjäs. Mycket springande och slängande i dörrar och fula peruker. Inte min favorit, men gratis är gott, eller hur!
Mysigast: en öl på Mosebacke i lördagskväll
Största framgången: 7-1 i nineball på Östgötagatan
Godast: kycklingwoken på Bröderna Olsons på Folkungagatan
Skojigast: Spiderpig-sången i Simpsons-filmen