nennemis

Jag vaknade och hade ett kilo grus under varje ögonlock, kändes det som. Svårt, svårt att öppna ögonen, och ännu svårare att fokusera. Det kändes som om ögonen åkte karusell och jag ville bara blunda. En lätt panik och ett lätt illamående satte in, och gjorde att jag var en timma för tidig till återbesöket på ögonkliniken. Där sattes jag snabbt i ett litet rum med en kopp kaffe, så att jag inte skulle skrämma upp de andra kunderna med min oro. Jag fick träffa någon rätt snabbt trots att jag var där så tidigt, och allt är som det ska vara. Det kommer att vara "lite irriterat" ett tag men det kommer att lägga sig rätt snabbt. Dessutom måste min hjärna även vänja sig vid att jag numera ser i princip perfekt. Jag fick jämföra hur bra jag ser nu med förut utan glasögon och det är verkligen en vansinnig skillnad. Efter ännu lite lyssnande till Tyskungen - nu utan att somna så jättemycket - känns det mycket bättre. Leker dock fortfarande cool med solglasögon inomhus. I morgon är det tänkt att jag ska åka till jobbet och vara med på kick-offen.