nennemis

Någon vaknade efter en kvart och frågade: Är det morgon nu? Samma Någon somnade om igen men vaknade 06:50 och ville upp och göra i ordning frukost på säng till mig. Snällt men tidigt. Någons mor lyckade fördröja det hela en timma men sen gick det inte att stoppa längre. Så jag fick frukost på sängen, och mycket också! Mycket trevligt, det händer ju inte så ofta.

Sedan fixade vi oss i ordning och tog sedan tunnelbanan till Gamla stan. Tre tuffa tjejer i vackra klänningar strosade strax därefter med lite kaffe/juice i magarna Västerlånggatan fram i riktning mot kungliga slottet. Där såg vi en vakt som lovade att han inte skulle bitas om vi kom nära. Vi var inte helt övertygade om det så vi höll tillbörligt avstånd. Därefter hittade vi ingången till Livrustkammaren. Där kunde man, om man hade lite mer tid och lite färre barn med sig, läsa om gamla kungar och bla se Karl XII´s kläder som han blev skjuten i och även Gustav III´s kläder som han blev skjuten i. Nu blev det mer en snabb promenad genom de rummen och en lite längre session i pysselrummet och i rummet där man kunde prova prinsesskläder.

Lunch intogs på Gula Måsen och sen tog vi tåget till Handen och hälsade på Någons morbror. Någon fick stanna där en stund och se på Tingeling-filmen medan Två Andra gick och gjorde av med pengar i Haninge Centrum. Någon hade somnat under förhandsvisningarna och vaknat upp till eftertexterna och tyckte att filmen äntligen borde börja någon gång. Sen tog vi tåget hem igen med en galen ballong och i skrivande stund försöker Någons mor att få Någon att somna så att Två Andra kan se lite på film tillsammans.

Nu börjar det bli allvar! Ett mycket begränsat antal dagar kvar till Rookie - min teatergrupps första stapplande steg in på en scen med betalande publik i salongen. Där ska vi försöka göra det vi annars alltid gör, fast i lite mer organiserad form, och jag misstänker att det kommer att kännas betydligt mer nervöst än vanligt. Och roligare kanske.

En dålig idé hade jag på väg hem. Det var att försöka hinna med en tunnelbana som precis höll på att stänga dörrarna. I ivern att komma på slängde jag fram en arm. Det visade sig strax därpå vara armen som höll i handväskan. Det som hände då var att dörrarna stängde fast min handväska mellan sig. Paniken steg i mig och jag utbrast i ett: "Nej nej nej!" Som tur var lyssnade dörrarna och öppnade sig lite så jag kunde dra ut armen och väskan igen, och jag slapp se väskan åka iväg utan mig.

Den här episoden stressade upp mig lite så pass att jag gick av tunnelbanan alldeles för tidigt, redan vid Medborgarplatsen. Jag trodde att jag var framme men kände inte riktigt igen mig.

Bra idéer då? Ja, jag hade en strålande idé att jag skulle ge mig ut och springa i morse, och i idévärlden gjorde jag det också. Enligt Platon är ju idévärlden också den egentliga och sanna världen, medan sinnevärlden, den som vi ser och upplever med sinnena bara är en blek kopia av den förra. En joggingtur i idévärlden är således mycket bättre och verkligare och borde även därför ge mig mer än om jag hade klivit upp, dragit på mig träningskläderna och gett mig ut i höstmörkret!

I sinnevärlden har jag däremot städat hela lägenheten grundligt. Till och med torkat bakom spisen och tvättat fönstren på utsidan, med fara för mitt liv, måste jag tillägga, eftersom man måste kliva upp i fönstren och tvätta den ena sidan genom den andra, öppna sidan, och liksom balansera på diskbänken. Det slutade i alla fall utan tillbud, och fönstren är rena. Jag har också ätit lunch med min polare Peter och promenerat en liten sväng.

Nu återstår bara att invänta storasyster och systerdottern! Det ska bli såååå mysigt med besök!

Ännu en dag på jobbet utan direkta tider att passa. (Tur det eftersom det var stort pendeltågskaos i morse. Mycket sånt nu för tiden!) På jobbet pysslade jag med diverse mer eller mindre akuta och mer eller mindre försvarbara saker. Det jag borde ha gjort var väl att rätta lite ströuppsatser som kommit in sent och därför missat första rättningståget. jag borde också ha planerat de närmaste veckorna lite nogrannare och kanske kopierat upp saker till eleverna. Det jag gjorde var att börja planera en kurs som inte börjar förrän i januari. Det var väl bra i och för sig, men tanken var väl att jag skulle grovplanera snarare än att börja finliret - men det var bara för att jag blev lite ivrig, så det var väl bra på sitt sätt. Jag hann även med att skriva massa smarta mail, följa med en kollega till ICA, slänga en pärm full med gamla papper, starta en ny pärm och äta massa naturgodis. Eleven som skulle komma kom också och gjorde ett prov. Jag åt kycklinggryta till lunch, igår var det sushi.

Jag fick också en present idag. Den fantastiskt roliga och smarta serien Black Books!

I morgon får jag storfrämmarn! Tur att jag är ledig på dagen så jag kan skura och skrubba barren*!

*stockholmska för lägenhet 

Äntligen har jag hittat Bärlauch i Sverige! Det heter ramslök på svenska och är svingott! Typ vild vitlök. Jag köpte ramslöksost från Creme Bonjour! Yum!

Efter en vansinnig läsarstorm törs jag inget annat än att återuppta bloggandet. Grejen är att knepiga saker händer och det gör er nyfikna men mig eftertänksam. Vad sägs till exempel om en "God fortsättningshälsning" av en främmande dam på min födelsedag? Jag menar, hur visste hon?

Förresten hade jag INGEN rolig födelsedag! Tack förstås till alla hälsningar, men hur kul är det att behöva gå på bio själv, få inställd fikaträff och käka snabbmat i stress på sin stora dag! Inte det minsta, kan jag säga. Överväger mycket drastiska åtgärder. Jag kanske ska byta födelsedag till nån dag då folk finns i min närhet. Typ julafton, men det var visst upptaget.

Som tur var vände vinden och helgen blev bra. Bio igen, den här gången med sällskap, sen oktoberfest i Handen. Tack lille bror för fest och till båda bröderna för presenten! Den ser jag fram emot!

Nu har vi höstlov. Det märks för det är inga elever i skolan. Jag jobbade idag och det ska jag göra i morgon också. Inga elever då heller. Jo, förresten, en. En snäll en.

Skumt skumt skumt. Saker händer som är skumma och jag vet inte riktigt hur jag ska reagera på dem. Men om teatern har lärt mig något är det väl att improvisera och ta saker som de kommer och reagera på dem. Hoppas det är en bra plan. I övrigt är saker väl bra. Jag hade en trevlig dag med trevliga lektioner och trevliga elever och trevliga kollegor. Mer sånt! Ikväll är det middag med mor, moster och bror som gäller. Upp upp och iväg! Mot Tegnérs gömställe!

Varför händer massa tråkiga saker samtidigt? Varför hänger man upp sig på småsaker? Varför blir vattnet gult när man handtvättar en svart klänning? Varför kan man inte sluta tänka på vissa? Varför är man aldrig effektiv när man har chansen? Varför tror jag att även detta kommer att gå åt skogen? Kan någon förklara?

Jag hade tänkt att jag skulle springa en sväng i morse, men när jag upptäckte att jag inte kunde somna och bara låg vaken och tittade på klockan, räknade jag ut att det är bättre att jag fick sova en timma extra än att ge mig ut och springa efter bara 4 timmars sömn. Så det blev ingen tur i morse och ingen i kväll eftersom jag blev kvar på jobbet så länge. Ändå tog jag med jobb hem. Det börjar hopa sig lite nu, känns det som. Mycket rättning coming up. Prov i morgon, i övermorgon och nästa vecka. Man ska väl ha något att göra på lovet -haha! Nej, jag ska försöka bli klar snabbt med dem! Jag får ju finbesök på lovet, jag! Dokumentförstöraren nästa, kanske... Den är verkligen underskattat som tekniskt hjälpmedel. Eller så kan man göra som en kollega - glömma jobbväskan på tåget. Som tur är blev jag alldeles klar med alla verdammten reseminnen från ettan ikväll. Det är inte det att de inte är intressant att läsa, utan att det tar så himla lång tid att skriva kommentarer till dem. Och sen är de inte sååå himla intressanta att läsa ändå... Jo, vissa, men inte alla. Rättningskväll alltså, men även ER! Man måste få någon belöning!

I fredags hängde jag på teaterna igen. Jag undrar om jag har blivit beroende. Eller en groupie. Eller så är det bara väldigt trevligt och kul att hänga där på fredagar. Charmen med impro (en av charmarna) är ju att man kan se samma föreställning hur många gånger som helst utan att det blir samma eftersom det aldrig blir samma eftersom allt är improviserat. En annan charm är att det verkligen är supertrevligt folk som hänger där och efter, vad blir det, 4 kurser börjar man känna lite olika människor, som i sin tur känner andra människor osv. Det innebar att jag till den första föreställningen gick med en vän, men efter den andra föreställningen gick iväg för att ta en öl med sex vänner. Som blev 8 strax. (Människor alltså, inte öl...)

I lördags sov jag länge och tittade sen ut länge genom fönstret och försökte peppa mig till att gå ut i det mulna och springa en tur. Efter ett tag gick det också och det blev den vanliga lördagsrundan runt Årstaviken. Guuuud vad vackert det är nu! Nästa gång måste jag ta med en kamera och föreviga utsikten från Årstabron över Tantolunden. Rött och gult och orange och alla små gulliga kolonilotthus.

Lite jobb och sen var det redan kväll och då kom lillebror på besök. Vi lagade supergoda tacos, spelade guitar hero och gick till Broder Tuck. Himla trevligt att ha en bror i närheten igen!

Vilken tur att jag har teatern på tisdagar för annars hade hela dagen varit åt skogen. Den är numera officiellt min hatdag på jobbet och älsklingsdag på kvällen. Normalt tycker jag mycket om mitt jobb, men en klass har utvecklats i helt fel riktning om ni frågar mig. I stället för att bli mognare och smartare blir de både mer infantila och debila. Särskilt två herrar idioter som nu nästan har tjänat ihop till antingen kompanistryk eller polisanmälan. Jag har inte bestämt mig för vad det blir än. Nog om det. På teatern blir det bara roligare och roligare. Det är svårare nu men det märks samtidigt att vi lär oss massor hela tiden. Snart är det dags för vårt första uppträdande! Spännande!